Blogg: Snabba beslut i alkoholpolitiken håller inte formen
Enligt regeringens nyaste lagförslag, skulle det i framtiden vara fullt möjligt att beställa hem alkohol. Alkohol kunde beställas både från Alko och från matbutiker, bensinstationer och kiosker ifall de redan är berättigade till försäljning av alkohol.
Även restauranger skulle kunna sälja alkohol på distans, till exempel i form av en flaska vin till pizzan. Dessutom kommer vingårdar och hantverksbryggerier att kunna skicka sina produkter hem till konsumenter.
Lagförslaget följer efter att man från och med juni kunnat köpa allt starkare alkohol från detaljhandeln. Butiker får nu sälja drycker med alkoholhalten upp till 8%, så länge dryckerna är tillverkade genom att brygga. Sådana drycker är till exempel vin och öl, medan andra drycker och blandningar får ha en alkoholhalt på högst 5,5%.
Som bäst utreder regeringen försäljning av allt starkare drycker. I regeringsprogrammet står det utskrivet att man vill reda ut ifall det är möjligt att sälja vin med t.om. 15% alkoholhalt i detaljhandeln. Det skulle innebära att alkohollagen skulle förnyas igen och att det skulle bli betydligt lättare att köpa alkohol och framför allt vin.
Det finns många som delar oron över att det blir allt lättare att skaffa alkohol. Enligt THL bor ungefär 89 000 barn i familjer med rusmedelsproblem, och det är självklart att ingen vill att mängden skall öka. Barnskyddets resurser är redan i nuläget knappa och det är framför allt barnens bästa som borde tas i beaktande då beslut om försäljning av alkohol görs.
Det är problematiskt att alkohol kan köpas hem allt lättare. Det kommer att bli mycket svårt att bevisa att mottagaren av alkoholen faktiskt är både myndig och nykter, och det finns en stor risk att alkohol säljs till personer som enligt lagen inte får köpa det. I konfliktsituationer är risken för våld dessutom stor. Det kräver mycket utbildning av tex. snabbmatschaufförer innan hemförsäljning kan anses vara tryggt. Att kunna köpa alkohol ex tempore hjälper inte konsumenter att varken reglera sina köp eller tänka på hälsoaspekter på långsikt.
E2 Tutkimus publicerade i oktober en omfattande rapport om medborgarnas åsikter angående alkoholpolitik. Enligt rapporten är över 70% av finländarna oroliga över de kostnader som alkohol medför samhället och belastningen på den nationella ekonomin. I allmänhet är människor oroliga för kostnaderna, fast de inte ens känner till hur stora kostnaderna egentligen är.
Som uppdrag av EHYT utredde EFG alkoholens kostnadseffekt på hälsovården i augusti 2024. Utredningen byggde på hälsovårdens helhetskostnader, som var sammanlagt ca 12,9 miljarder euro år 2021. Alkoholen uppskattas förorsaka 5% av alla dödsfall i Finland. Om alkoholdödligheten proportioneras till hälsovårdens helhetskostnader, skulle andelen ha varit 648 miljoner euro år 2021.
Lagförslagets ändamål är enligt regeringen att låta Finland ”ta ett steg närmare en europeisk alkoholkultur”, fast enligt WHO dör ca. 800 människor i alkoholrelaterade sjukdomar varje dag. Det är framför allt arbetsföra människor som dör till exempel i leversjukdomar samtidigt som berusning ofta är orsaken till olyckor och våldsdåd.
En allt öppnare alkoholförsäljning för oss allt längre bort från de nordiska ländernas alkoholpolitik och skuffar oss närmare de östeuropeiska dryckesvanorna. Trots att alkoholkonsumtionen i Finland har sjunkit, finns det ingen garanti att så är fallet i framtiden. I ställe för att göra förhastade slutsatser och snabba beslut, borde alkoholpolitiken synas i sömmarna och folkhälsan tas i beaktande. Precis så står det i alkohollagens första paragraf.
Annika Eloranta
Enhetschef,
Nätverket för förebyggande rusmedelsarbete
EHYT rf