Blogg: Det finns inga hinder i lagen för att vårda missbruk och psykisk ohälsa samtidigt 

Enligt lagen har patienter med dubbeldiagnos och deras närstående rätt att få vård samtidigt för både missbruk och symptom på psykisk ohälsa. I stället för att erbjuda hjälp för båda vårdas först ofta missbruksrelaterade symptomen. Det här förklaras genom att när de missbruksrelaterade symptomen minskar så kan det också ha en positiv effekt på sinnesstämningen och minska symptomen på psykisk ohälsa. O andra sidan är så kallade dubbeldiagnoser, där patienten lider av både problem med missbruk och psykisk ohälsa vanliga.  

Missbruk beskrivs ofta som ett isberg, där den problematiska rusmedelsanvändningen bara är isbergets topp. Under ytan, utom synhåll för andra, döljer sig bakgrundsfaktorer och de så kallade grundorsakerna. De kan vara till exempel erfarenheter av mobbning, familjevåld, digital mobbning, utnyttjande, generationsöverskridande utmaningar, rädsla för att misslyckas, eller känslor av utanförskap och att vara annorlunda. Grundorsakerna påverkar hur missbruksproblem och psykisk ohälsa börjar och utvecklas. Tillfrisknande och rehabilitering är på en stadig grund när grundorsakerna identifieras och behandlas.  

Enligt en befolkningsundersökning som publicerades på våren så gynnades patienter som missbrukade alkohol och som samtidigt led av en depression av att depressionen vårdades. De patienter som fick vård både för sitt beroende och för sin depression hade mindre depressionssymptom och bättre funktionsförmåga än de som endast fått missbruksvård.  

Vad säger lagen om missbruks- och mentalvårdstjänster för barn och unga? 

Angående bland annat barn står det i lagen att när en minderårig som söker sig till mentalvårdstjänster ska bedömningen av vårdbehovet påbörjas senast sex veckor efter att remissen har anlänt.

För under 23-åringar ska vården påbörjas inom tre månader efter att utvärderingen av vårdbehovet avslutats. (Hälso- och sjukvårdslagen 53 §). Till och med barn kan behöva vänta tre månader på att få vård, för vuxna kan väntetiden ta upp till sex månader. Enligt uppföljningsdata från Institutet för hälsa och välfärd är ungefär 20 000 person i kö eller har köat för att få psykiatrisk vård under det här året. År 2022 gjordes 194 987 mentalvårdsdiagnoser enligt Institutet för hälsa och välfärd.   

Vårdköerna är långa och i Orpos regeringsprogram står skrivet att mentalvårdstjänster ska förbättras snabbt, samt att ungdomars psykiska ohälsa kräver målmedvetna åtgärder. Konkreta skrivelser eller förslag för att förbättra situationen finns just inte i regeringsprogrammet.  

Lagen förpliktigar välfärdsområdena att svara på människors behov 

Om missbrukar- och beroendevård samt mentalvård för vuxna stiftas i hälso- och sjukvårdslagen och i socialvårdslagen. Dessutom förpliktigar socialvårdslagen välfärdsområdena att ordna dagcenterservice för personer som missbrukar berusningsmedel. Om både främjande av psykisk hälsa och förebyggande rusmedelsarbete stiftas i paragraf 7b, som förpliktar välfärdsområdet att göra förebyggande rusmedelsarbete och främjande av psykisk hälsa.  

Angående mentalvårdstjänster så förpliktigar lagen (27 §) välfärdsområdena att trygga behövliga tjänsterna för patienter som behöver mentalvård. Mentalvårdsarbetet ska ordnas så att det utgör en fungerande helhet tillsammans med annan social- och hälsovård. Till hälsovården hör också psykosocialt stöd för individens och dennes familj.  

Om missbrukar- och beroendevård stiftas i hälso- och sjukvårdslagen (28 §) att välfärdsområden ska ordna handledning och rådgivning för att främja ett beroendefritt liv, och även ordna förebyggande, undersökning, vård och rehabilitering i form av mångsidig service. Vården ska ordnas enligt individens och dennes närståendes behov. Missbrukar- och beroendevården ska ordnas så att den bildar en fungerande helhet tillsammans med övrig social- och hälsovård. Samma skrivelser finns också i socialvårdslagen. Det stiftas dock inget i lagen om att samtidigt få missbruks- och beroendetjänster och mentalvårdstjänster.  

Att samtidigt vårda missbruk och psykisk ohälsa är till patientens fördel 

Vi har ett rätt så heltäckande servicenätverk och tillhörande lagstiftning – men det är inte utan brister. När välfärdsområdena började sin verksamhet förnyades lagstiftningen för missbruks- och mentalvårdstjänster. Största delen av lagstiftningen gällande missbruks- och mentalvårdstjänster flyttades till lagstiftningen för hälsovård och socialvård. 

I lagen står att tjänster ska erbjudas enligt klientens behov, men det här förverkligas sällan. Enligt den nuvarande vårdgarantin ska bedömning av vårdbehovet inom den specialiserade sjukvården inledas inom tre veckor, vilket kan vara en alldeles för lång tid för någon i en sårbar ställning. Patienter som lider av missbruk och psykisk ohälsa har ofta en avsevärt försämrad funktionsförmåga, och de har sannolikt inte kapacitet eller kunskap att kräva service. Tillgången till service borde ännu förbättras.  

Det är vanligt att samtidigt ha rusmedelsproblem och psykisk ohälsa. Enligt Droglänken har cirka 40 % av personer med alkoholproblem någon gång i livet haft en psykiatrisk störning som inte var orsakad av rusmedel, och av de som använder droger är andelen över 50 %. Därtill har ungefär 30 % av personer med psykiatriska störningar också problematisk rusmedelsanvändning. Det finns i sig inga hinder i lagstiftningen för samtidigt rusmedels- och mentalvårdsarbete, men ändå blir många med missbruksrelaterad sjukdom utan psykosocialt stöd och mentalvårdstjänster. Enligt en färsk undersökning från FPA är vården av till exempel depression bristfällig innan sjukpensionering. Till och med 76% av klienter har endast fått medicin för behandling av depression, 10% har inte fått något stöd och endast 12% har erbjudits psykoterapi i tillägg till medicinering.  

Läs mer:

Psykiatrinen erikoissairaanhoito alueittain – THL kuutio- ja tiivistekäyttöliittymä
https://sampo.thl.fi/pivot/prod/fi/eshjono/psyk2hva/fact_eshjono_psyk2hva
Sosiaalihuoltolaki 1301/2014 – Ajantasainen lainsäädäntö – FINLEX ®
Terveydenhuoltolaki 1326/2010 – Ajantasainen lainsäädäntö – FINLEX ®
Luoto, K. 2023, Improving Care for Patients with Dual Disorders : Depression and co-occurring alcohol use, Tampereen Yliopisto
Samanaikainen päihde- ja mielenterveyden häiriö | Päihdelinkki.fi (paihdelinkki.fi)
Tutkimus: Masennuksen hoito on puutteellista ennen Kelan työkyvyttömyyseläkkeen hakemista | Tietoa Kelasta | Kela

Skrivarna:

EPT-verkoston koordinaatioyksikkö

Ida Virta,
viestinnän asiantuntija
EPT-verkoston koordinaatioyksikkö
ida.virta@ehyt.fi

Maaret Väkinen,
viestinnän asiantuntija
EPT-verkoston koordinaatioyksikkö
maaret.vakinen@ehyt.fi

&
Cilla Schroeder, (käännöstyö ruotsiksi)
asiantuntija
EPT-verkoston koordinaatioyksikkö
cilla.schroeder@ehyt.fi

Läs mer om Veckan för förebyggande rusmedelarbete:  www.kysyminenkannattaa.fi

Läs de andra bloggarna: EPT-viikon blogit – EPT-verkosto